torsdag 5 juli 2012


Sjaelland Rundt 2012
Efter lite återbud och besättningsraggning blev vi 7 st i årets race. Karin, Mikaela, Hans, Lars, Magnus och undertecknad.


Starten gick i frisk sydostlig vind och 3 kn medström. Vi missade signalerna från startfartyget så det som vi trodde var 5 min skottet visade sig vara 1 min…….vi startade sist av alla. Strömlinjen gick ganska nära begränsningslinjen, så vi valde att ligga där och gippa fram och tillbaka för att nyttja strömmen bäst. Det var en bra strategi för vi höll samma fart som Essex Girl som seglade längre in.

Här började fighten med ViaTempo (X-35). Vi hade lika båtfart och på de 12 distansen till Gilleleje låg vi i princip bredvid varandra hela tiden. I höjd med Gilleleje hade vi ryckt med ca 50 m i den allt mer ökande vinden. Plötsligt sprängdes lovartshornet på vår spinnackern och det blev till att byta till stormspinnackern så fort det gick. På 4 minuter fick vi ner ”liket” och satte den nya spinnackern, vi tappade ca 100 m på detta.
Nu hade vinden ökat till ca 10 m/s och vi gick en brant slör mot Snäckelöpet. Vi gick lite högre än ViaTempo och med samma fart så det kändes bra, tyvärr vred det mot syd så vi låg inte upp, men låg på 8-12kn konstant.

Här tog Saiga (X-482) ner sin gennacker och vi gick om dom, frågan nu var bara när vi skulle ta ner spinnackern och lova upp mot Snäckelöpet. Det blev lite chickenrace med VT men när vi väl tog vår så åkte deras också ner direkt. Vi körde genua och hade bättre fart än VT så vi drog ifrån kontinuerligt. Väl vid Snäckelöpet rundade vi 4 min före VT och precis före Saiga som kunde bära sin gennacker på slutet.
Fortfarande en sträckbog ner mot Sejerö där Saiga drog ifrån. Efter Sejerö började kom bleke omväxlande med kraftiga regnbyar och 8 m/s. Vi tajmade inte dessa optimalt och plötsligt var ViaTempo ikapp oss igen. Vinden kom sedan från NV ca 3 m/s och båda båtarna passerade Saiga i den avtagande vinden. Här började mörkret lägga sig och vi hade ett par täta luffningsdueller med X-35:an. Vi lyckades komma ifrån med 300 m när vinden dog ut nästan helt. De sista 4 distansen ner till Stora Bältsbron tog säkert 2 timmar……det var 1 kn motström och någon gång åkte ankaret i vattnet……


Strax innan bron kom vinden från syd och ökade till 3 m/s, ViaTempo kryssade imponerande och var nästan ifatt. På kryssen öster om Agersö blev vi förbi åkta och kom ut vid Stigsnaes 200 m efter Viatempo. På sträckbogen ner mot Storströmsbron körde vi ut genuan med brytblock i railen och fick upp farten rejält, snart var VT akter om oss. Vi fick avsluta Grönsundspassagen med en kryss ut till Hästehuvud och rundade 15 minuter före.

Härifrån och hela vägen till Helsingör blev det en fin slör. Till en början skar VT ut österut och tog lite på oss, sen hittade vi skärningsvinklar och fart och drog ifrån ytterligare, vid Drogden var vi säkert 45 min före. Strax innan Dragör lättade vinden samtidigt som den stog länge söderut, Viatempo och Saiga kom ångande mot oss.  I höjd med Flagfortet fyllde vinden i även för oss men då var vi bara 200 m före, vi låg öster om farleden och de låg väster om.

Vinden fyllde bättre hos oss och vi drog först ifrån lite men sedan gick det inte att dryga ut mer, vi var kanske 400 m framför. Här började vi förstå att det kunde hålla ända i i mål, bara vinden inte spelade oss flera spratt…..
I höjd med färjeläget i Helsingör dog vinden fullständigt för oss, vi drev hjälplöst,  dock i riktning norrut…ViaTempo tog in på oss, deras lanternor närmade sig oroväckande. Vi var säkra på att vi skulle driva runt Kronborg men osäkra på om vi klarade mållinjen eller skulle driva öster om denna. Ankaret var redo och ViaTempo närmade sig… precis vid rundningen av Kronborg kom det lite vind och vi kunde sakta glida över mållinjen söndag 01.11.24, 6 minuter före Viatempo.

Väl i mål visade det sig att vi var 2:a båt imål, slagna av Essex Girl med 2:45, men vi hade över 5 timmar till godo på dem så därmed var spiken säkrad!!

Vi avslutade seglingen i baren på HAS, duktigt trötta med riktigt nöjda med vår prestation. Jag vill ge ett stort tack till en fantastisk besättning för en kanon insats i helgen.

Nästa år hoppas vi på fler båtar, det är en riktig höjdarsegling som borde locka fler deltagare samt








//Göran

1 kommentar:

  1. Seglade förbi färjelägret i fredags... Den rafflande nervkänslan infann sig på nytt och det var svårt att förklara hur vi kämpade, stressen som infann sig när vi var så hjälplösa och den befriande känslan när vi äntligen passerade målgång!! Obeskrivbart! :) Värre än värsta rysare!! Jag är så glad att jag fick ta del av den upplevelsen och får ingå i den fantastiska besättningen :D Det är SÅ härligt!

    SvaraRadera